Som lärare är din uppgift att förmedla kunskap. Beroende på vilket ämne du undervisar i kan denna kunskap bestå av fakta, exempelvis årtal eller matematiska former, eller metodik, det vill säga att lära ut hur kunskapen kan uppnås. I många fall finns också ett praktiskt element där eleven får lära sig rent fysiskt hur olika saker fungerar som till exempel ett kemiexperiment eller en konversation på ett visst språk.

Idag finns det många alternativ till hur undervisning kan gå till. Medan skolan förr i tiden var en fysisk lokal så kan den idag också vara virtuell och både lärare och studerande har omedelbar tillgång till snabb information från hela världen. Det här är ett tvåeggat svärd då det förvisso har blivit lättare att hämta in kunskaper samtidigt som det är allt svårare att kontrollera sina källor. På den här sidan kommer du kunna läsa om olika metoder till inlärning, med betoning på det visuella. Videos, filmer och streaming är några av möjligheterna och som med allt annat kommer de med både för- och nackdelar.

Förstå ditt ämne och din åhörare

Om du är intresserad av pedagogik i visuell form så är det viktigt att du fördjupar dig i dess möjligheter men också dess svårigheter. Det är inte alltid så enkelt som att bara knäppa på en kamera och sedan börja prata. Som lärare bör du vara lyhörd inför dina studenters behov, dina egna förmågor och ämnets innehåll och nivå. Vilken undervisningsmetod som fungerar bäst beror på ett flertal faktorer:

  • studienivå – det är vanligt att börja med fakta och successivt fokusera mer på metodik
  • Ämne – språk kräver mycket praktik medan historia fokuserar mer på metodik
  • Medel – har du tillgång till teknologiska lösningar?
  • Elevens inlärningsförmågor – vissa människor behöver skriva ner allt medan andra föredrar att enbart lyssna
  • Egna styrkor och svagheter – självkännedom är en av lärarens främsta hjälpmedel.

Tekniska problem och lösningar

Både i Sverige och utomlands har det blivit allt vanligare med distansundervisning. Långt före coronakrisen skrev tusentals elever in sig på högskolor och universitet för att på hel- heller deltid studera olika ämnen. Fördelarna med att läsa på distans är många, inte minst att den som studerar slipper flytta rent geografiskt och sparar tid genom att kunna läsa hemma.

Det finns också nackdelar med den här formen av undervisning, bland annat att den fysiska interaktionen mellan lärare och studerande till stor del uteblir och att den praktiska aspekten försvåras. För att underlätta detta finns det olika lösningar, till exempel att skapa forum för diskussioner eleverna sinsemellan eller filmer på hur saker går till i detalj.

Film som studiemedel

Oavsett om studerandet sker på distans eller i en lokal så kan film-mediet bli ett ovärderligt verktyg i vägen mot kunskap. En lärare kan till exempel spela in olika videos med lektioner och föreläsningar som den som studerar kan se upprepade gånger. Att föra anteckningar under en lektion innebär ibland att det går lite för snabbt eller att något har missuppfattats, och här är en video en bra källa.

En annan möjlighet är att visa filmsnuttar under lektionens gång, antingen som läraren själv har spelat in eller klipp från andra källor. Ett exempel kan vara en lektion i astronomi där en del av undervisningen kan vara videos eller live-streaming från stora teleskop eller klipp från föreläsningar av framstående forskare. Läraren kan också göra en video från egna besök till berömda forskningsinstitut eller intervjuer som han eller hon gjort med andra astronomer.

Om ämnet istället är ledarskap så kan samma principer appliceras även här. Videos från olika fabriker och företag där de studerande får se vad som försiggår rent praktiskt på plats kan vara mycket hjälpsamma, liksom föredrag om management av framgångsrika företagsledare runtom i världen. En kreativ och orädd lärare kan också spela in sig själv i olika roller där han eller hon adresserar ett specifikt problem på tre olika sätt och sedan låter eleverna diskutera vilket som var bäst och varför.

Praktisk undervisning genom film och video

Vissa ämnen kräver mer praktik än andra, och det gäller framförallt de som involverar fysiskt handlande snarare än enbart teori. Om du ska lära ut konst och design bör en del av studiematerialet vara pennor och papper, penslar och färger eller mjukvara för bildbehandling eller design. Genom att visuellt undervisa i hur något formges kan den studerande följa efter på egen hand, och via exempelvis datorns eller mobilens kamera visa läraren vad han eller hon åstadkommit.

Undervisningen kan vidare berikas med videos på olika konstarter och framställningsmetoder som är svåra att visa i ett klassrum. En lektion om renässansskulpturer behöver inte innebära att alla befinner sig i en konstnärsateljé, utan kan lika gärna innehålla filmer som innehåller information och instruktioner om skulptering.

Språk är ett annat exempel på ett ämne som kräver praktik. Förutom lärarens instruktioner om grammatik och vokabulär så kan videos vara ovärderliga källor till praktiskt kunnande. Korta snuttar med dialoger i olika situationer, utdrag ur filmer eller nyhetsprogram, egna videos med avsiktliga fel eller föredrag som åtföljs med frågor är några exempel på hur undervisningen kan berikas med visuella medier.

Förinspelad film eller videostreaming

Dagens teknologi har gjort det möjligt att både spela in videos och streama live via din dator eller mobil och allt som krävs är en bra uppkoppling. Medan en förinspelad film är utmärkt för att demonstrera ett visst utförande är streaming ett bra medel för interaktiv undervisning med dina studenter. Om du streamar på YouTube eller Facebook kan du ställa en fråga och sedan se elevernas svar i kommentarerna och sedan svara på dem. Här möjliggörs en dialog och det är stimulerande för både dig och den studerande att veta att lektionen pågår i verklig tid.

Filma dig själv

Om du som lärare planerar att börja använda visuella medier i din undervisning så kan det vara en god idé att först filma dig själv innan du sätter igång. Det här handlar om självkännedom, då det är viktigt att analysera hur du talar, inklusive uttal och röstläge, vilka gester och ansiktsuttryck som understryker eller motverkar det du säger och hur du ska placera dig själv och olika föremål för att synas och höras bäst.